Moralpredikan

Plockade nu på morgonen upp en "Under strecket" som blivit liggande på bordet sedan jag läste den häromdagen. Den tar upp frågor och tankar kring moral, synd och ondska. Om hur moraliska värderingar är "ett uttryck för hur man uppfattar förhållandet mellan gott och ont", men att de också har med seder att göra. God moral är således inte något som är alltigenom absolut och beständigt. Och inom kristendomen är det förstås också föremål för hur man tolkar Bibeln, vilket inte behöver vara lika om man så tittar inom en liten region där man i övrigt håller sig till samma seder. (Något att tänka på när man läser om andra folkgrupper som inte sällan porträtteras som homogena skaror.)

Hur lever man som god människa? Och i vilken utsträckning tycker de som jag uppfattar gör "onda" handlingar att de i själva verket är goda och rättrådiga? Ändamålet helgar medlen? Eller kan den moraliska uppfattningen med tiden vridas till att sagda medel blir accepterade i sig, oavsett ändamål? Förmodligen.

Ett annat avsnitt av artikeln reflekterar kring kristnas ofta komplicerade relation till sexualitet. Underhållande nog så tas idén upp att om en del metaforer i gamla testamentet hade skrivits annorlunda, och symboliserat avgudadyrkan med slaktoffer istället för hor, så hade kanske tidiga kristna blivit "ivriga vegetarianer med ett lyckligt sexualliv". Vore inte det något!

Läs hela artikeln: Skärseld och ondska skärskådas