Sångglädje

Äntligen, äntligen börjar jag återfå lusten att sjunga, efter över ett år under vilket jag mest bara sneglat på pianot och sångböckerna. Ah! Visst är man lite ringrostig efter ett sådant uppehåll, men det går ändå förvånansvärt bra. Det är bara så härligt när man sätter den där tonen eller den där knepiga koloraturen. Käraste grannar, tack för att ni står ut. Inte ett endaste klagomål har jag hört (sedan den där gången för tre-fyra år sen, då jag inte kunde låta bli att ta ton strax efter kl 22, full av inspiration som jag var efter en repetition med kören). Mmm. "Ah! Je veux vivre" (sv: Ah! Jag vill leva) ur Romeo och Julia passade den nyåterfunna känslan mycket bra både i text och melodi. Inte dumt. Inte dumt alls.