Tveksamma motiv till bättre tider

Jag gillar morgnar. Jag gör verkligen det. Så därför var det naturligt att jag övertygande mig själv om att genomföra ett experiment med min vanliga planering, i hopp om välmående och en bättre vardag. Okej, idén var alltså som följer. För att undvika att störa den välbehövliga nedvarvningen innan det är dags att sova, så borde löpning direkt på morgonen vara bättre än att ge sig ut på kvällen. Right. Rent planeringsmässigt är det förstås utmärkt, åtminstone för mig. Glad i hågen gav jag mig därför ut. Måndag morgon. Inte långt efter semestern. Före frukost. (Konstpaus.) Slutsats: Man springer fort på morgonen. Inte för att man är pigg och full av energi, utan för att man vill komma hem så snabbt som möjligt. Och om man har berättat för någon att man ska ut så ger man inte upp i första taget. Dessa två motiv gav resultat, måste jag erkänna. Men hälsosamt var det inte.